Woxstock 2007 både finstämd och brutal festival!
Vem möter man först vid entrén en halvtimme innan festivalen öppnar om inte gamle Atmospherekollegan Ulf "Flu" Davidsson som absolut inte vill missa Ragne Säll & Erik. Ja, faktiskt så öppnade Ragne Säll & Erik Woxstock i Öjeparken i Edsbyn fredag den 6 juli med sin Äljaktsidyll, som berättar om verkligheten bakom älgjakten. Edsbyns brutalaste band Detox körde så det rykte med bl.a. Jonas Olevik på gitarr och hårdrocksveteranen Johan Woxberg på trummor. Rapid Action från Söderhamn spelade en glad och rapp rock som gick hem hos publiken.
Kul att se alla gamla proggare från början av 70-talet. Själv var jag definitivt ingen diggare av svensk proggmusik, undantaget November, när det begav sig utan jag höll mig fast i den nyskapande hårdrocken på den tiden. Nu är det definitivt kult att få höra och se Kjell Höglund som debuterade redan 1971. Eller som bandkollegan Johan Johansson inledde med att säga "musik behöver inte vara så märkvärdigt utan kan låta lite hur som helst och inte minst enkelt med lite annorlunda texter". Det säger lite grand om Kjells och Johans framträdande. Spela för att det är kul på ditt eget sätt, en sanning om någon. Genesarets sjö, Genesarets sjö skanderade publiken och visst kom den som extranummer.
Stefan
Hälsing (gitarrist i Flash i början på 1980-talet) hade åkt upp med
sin fru från Göteborg enbart för att besöka Woxstockfestivalen. Edsbyborna
begriper nästan inte hur bra de har det med ett arrangemang som Woxstock,
tyckte han. Kanske återvänder han så småningom till hemtrakterna. Pets
spelade efter Kjell Höglund i den varma sommarkvällen när solen var på väg
ner. Abalone
Dots är fyra duktiga tjejer som berömde Woxstockorganisationen som
lyckades ordna inte mindre än två!! cellos till bandet som glömt sin egen
cello hemma i Västervik. Ett samtal till musikledaren i kommunen som kunde
berätta att det fanns cellos på Celsiusskolan. En vaktmästare och lärare som
var på Woxstock fixade det hela. Det
här säger lite om Woxstock, inget är omöjligt! Det här uppdraget att få
fram en cello på 30 minuter innan uppträdandet skulle platsa i Hylands Hörna
på 60-talet när olika städer i en tävling skulle fixa fram så många
barnvagnar till torget som möjligt.
Nocturnal
Rites ville ha handdukar på scen. Ojdå, var finns det handdukar.
Ingessons familj har givetvis svaret. Mamma och farmor Gerd bor i närheten och
vips fanns det handdukar på plats genom barnbarnen! Som sagt smått och stort
ska funka. Scentaket, som är byggt under Björn Ingessons ledning, är så bra
gjort så takkonstruktionen kan nog funka även i framtiden när kommunen ska ta
vid.
![]() |
Björn
Ingesson träffade sin kompis från Södrantiden på 70-talet,
"Rosa" Norlin som nu bor i Stockholm - en sann Woxstockentusiast som var
här med familjen. Ida-Maria
Östh, som var med och grundade Woxstock 2000, hade med sig två
kompisar från Stockholm som verkade trivas i Edsbyn. Nocturnal Rites levererade som sista band en melodiös och hård scenshow. Publiken sjöng med i deras låtar och headbangade framför scenen. Snälla och trevliga killar bakom scenen som i höst ger sig ut på en Europaturné. Sångaren Jonny Lindkvist tyckte det var kul att spela i Edsbyn. Nocturnal Rites hade åkt 50 mil från Umeå och anlände kl. 21.30, kl. 02.15 vände de kosan hemåt Umeå igen! Vi säger tack för denna gång till ett av Sveriges bästa metallband. |
Musiken ekade över hela Edsbyn denna kväll och natt, en del säkert arga
för störd nattsömn men jag ser festivalen som ett tecken på en levande
bygd med egen livskraft!
En eloge till alla som jobbat för att förverkliga Woxstock för åttonde året
i rad. Alla som jobbat med förberedelser, bokat band, marknadsföring, fixat
bajamajorna, stått vid entrén, hjälpt artisterna vid scen, varit bandvärd,
fixat mat åt alla som jobbade, vakter och inte minst alla företag som ställt
upp samt ni publik och återvändare - vi ses på Woxstock 2008 - var så
säker!
Copyright (c) text & foto Lars Follstedt 2007 All rights reserved